jag ligger på diktens bädd
på andra sidan sjön, i
det ovillkorliga arcadia
som du och döden holkat ur
den där kroppen som vi vårdar tillsammans
MEDAN VI TALAR
jag gör bara det som dikten sagt åt mig att göra
låt oss bränna alla böcker
"Genom hela sitt författarskap har Vedin skrivit dikter som liksom inte går med på någonting. Egensinnigt hävdar de sin rätt att vara något bortvända, inte så riktade mot läsaren, utan upptagna med sitt du, sina platser, sin längtan... Sorgen, mer fläckig än ren, blir aldrig riktigt violinmättat drabbande, landskapet är inte storslaget. Rösten är alltför kylig, och bilderna för snävt beskurna. Det är något mycket fint med det."
-Jenny Tunedal, Aftonbladet
jag ligger på diktens bädd
på andra sidan sjön, i
det ovillkorliga arcadia
som du och döden holkat ur
den där kroppen som vi vårdar tillsammans
MEDAN VI TALAR
jag gör bara det som dikten sagt åt mig att göra
låt oss bränna alla böcker
"Genom hela sitt författarskap har Vedin skrivit dikter som liksom inte går med på någonting. Egensinnigt hävdar de sin rätt att vara något bortvända, inte så riktade mot läsaren, utan upptagna med sitt du, sina platser, sin längtan... Sorgen, mer fläckig än ren, blir aldrig riktigt violinmättat drabbande, landskapet är inte storslaget. Rösten är alltför kylig, och bilderna för snävt beskurna. Det är något mycket fint med det."
-Jenny Tunedal, Aftonbladet