Konsten 1845-1890

4/5 ( ratings)

Samhällsförändringarna under decennierna 1840-1890 var revolutionerande. Sverige industrialiserades, nya samhällsklasser trädde fram, och nya sociala idéer formulerades och började praktiseras. En ny folkskola inrättades, man och kvinna fick lika arvsrätt, skråväsendet avskaffades, hygienens betydelse för folkhälsan diskuterades. Nya reproduktions- och trycktekniker gjorde masspridningen av ord och bild möjlig. Städerna fick parker som var tillgängliga för alla. Område efter område visar upp genomgripande förändringar.
Så även konsten. Ändå har tidens konstyttringar ofta blivit föraktade. Nystilarna, dessa uttryck för historismen, betraktades som missuppfattningar av det äkta. Men nu börjar man omvärdera historismens smak och få förståelse för dess betraktelsesätt. Aldrig har kunskapen om historien och det historiska formspråket varit mer utbrett än då. Kyrkorna uppfördes som moriska palats, vattentornen som riddarborgar. Alla är de byggda med knivskarp precision, med nya material och nya tekniker och omsorgsfullt konstruerade med tanke på sin särskilda funktion. Trots de många formlånen i det yttre är friheten gentemot det förgångna utomordentligt stor. Nya material och nya tillverkningsmetoder tillät en växande konstindustri att producera föremål för den nya borgerliga livsstilen allt snabbare, i allt större mängd och allt billigare. På målningar och fotografier från tidens interiörer finns i den tunga men ombonade inredningen nya inslag som krukväxter och mängder av prydnadsföremål. Bildkonsten skulle fostra och förädla människorna, ge livet skönhet och innehåll. Motiv hämtade från historien och bibeln tänktes ge anledning till eftertanke. Genremåleriet, historiemåleriet och landskapsmåleriet hann under denna korta period genomgå stora förändringar: här står Marcus Larssons heroiska landskap vid sidan av Carl Fredrik Hills ljusskimrande franska utsikter, folklivsmålarnas bondstugor och Carl Larssons idyller i Grez.