Terrorism och jihadism är inga nya företeelser. Ända sedan 1800-talet har terrorattentat riktats såväl mot vanliga människor på gatan som mot symboliska mål av olika slag. Det som är nytt, hävdar statsvetaren Olivier Roy i denna bok, är att förena terrorism och jihadism med att medvetet söka döden. Inom den islamiska traditionen kan den som dör i strid för sin tro upphöjas till martyr, men traditionen ser inget värde i att någon söker sin egen död. Den som gör det kränker i själva verket Guds vilja.
Dagens jihadism är dessutom – åtminstone i Väst – något av en ungdomsrörelse med starka band till ungdomskulturen, men har inte nödvändigtvis mycket med föräldragenerationens religion och kultur att göra. Jihad har kort sagt fått ett drag av generationskonflikt. Roy menar att det snarare handlar om en radikalitet som har islamiserats än om religiösa föreställningar som radikaliserats. Men vad betyder detta för kampen mot IS och andra terrororganisationer? Vilka sociala och politiska omständigheter är avgörande? Och hur kan man undvika en kontraproduktiv stigmatisering av religiösa föreställningar och sedvänjor?
Olivier Roy är född 1949 och statsvetare. Han är professor vid The European University Institute i Florens och har tidigare publicerat böcker om bland annat Afganistan, Turkiet och islams sätt att förhålla sig till sekulariseringen.
Terrorism och jihadism är inga nya företeelser. Ända sedan 1800-talet har terrorattentat riktats såväl mot vanliga människor på gatan som mot symboliska mål av olika slag. Det som är nytt, hävdar statsvetaren Olivier Roy i denna bok, är att förena terrorism och jihadism med att medvetet söka döden. Inom den islamiska traditionen kan den som dör i strid för sin tro upphöjas till martyr, men traditionen ser inget värde i att någon söker sin egen död. Den som gör det kränker i själva verket Guds vilja.
Dagens jihadism är dessutom – åtminstone i Väst – något av en ungdomsrörelse med starka band till ungdomskulturen, men har inte nödvändigtvis mycket med föräldragenerationens religion och kultur att göra. Jihad har kort sagt fått ett drag av generationskonflikt. Roy menar att det snarare handlar om en radikalitet som har islamiserats än om religiösa föreställningar som radikaliserats. Men vad betyder detta för kampen mot IS och andra terrororganisationer? Vilka sociala och politiska omständigheter är avgörande? Och hur kan man undvika en kontraproduktiv stigmatisering av religiösa föreställningar och sedvänjor?
Olivier Roy är född 1949 och statsvetare. Han är professor vid The European University Institute i Florens och har tidigare publicerat böcker om bland annat Afganistan, Turkiet och islams sätt att förhålla sig till sekulariseringen.