I sitt debutverk Människan utan innehåll från 1970 tecknar den italienske filosofen Giorgio Agamben en bild av konstens metafysiska färdväg: från Platons bannlysning av poeterna, till inspärrandet av konstverket i vårt tids museala institutioner. Agambens bok är en diagnos över konstens status i moderniteten och en skildring av den moderna estetikens historia från Kant till Heidegger. Den svenska översättningen är gjord av Nils Järvinen och presenteras tillsammans med ett nyskrivet förord av Sven-Olov Wallenstein.
Giorgio Agamben är filosof och professor i estetik vid universitetet i Verona. Till hans mest tongivande verk räknas Homo Sacer: Den suveräna makten och det nakna livet och Undantagstillståndet . Människan utan innehåll är det första av Agambens verk om estetisk teori som översätts till svenska.
Sven-Olov Wallenstein är professor i filosofi vid Södertörns högskola. Han har översatt bl.a. Kant, Hegel, Heidegger, Foucault, Rancière, Agamben och Adorno, och publicerat ett flertal böcker om filosofi och estetik, konst och arkitektur, senast Upplysningens estetik: Nedslag i 1700-talet och Spacing Philosophy: Lyotard and the Idea of the Exhibition .
I sitt debutverk Människan utan innehåll från 1970 tecknar den italienske filosofen Giorgio Agamben en bild av konstens metafysiska färdväg: från Platons bannlysning av poeterna, till inspärrandet av konstverket i vårt tids museala institutioner. Agambens bok är en diagnos över konstens status i moderniteten och en skildring av den moderna estetikens historia från Kant till Heidegger. Den svenska översättningen är gjord av Nils Järvinen och presenteras tillsammans med ett nyskrivet förord av Sven-Olov Wallenstein.
Giorgio Agamben är filosof och professor i estetik vid universitetet i Verona. Till hans mest tongivande verk räknas Homo Sacer: Den suveräna makten och det nakna livet och Undantagstillståndet . Människan utan innehåll är det första av Agambens verk om estetisk teori som översätts till svenska.
Sven-Olov Wallenstein är professor i filosofi vid Södertörns högskola. Han har översatt bl.a. Kant, Hegel, Heidegger, Foucault, Rancière, Agamben och Adorno, och publicerat ett flertal böcker om filosofi och estetik, konst och arkitektur, senast Upplysningens estetik: Nedslag i 1700-talet och Spacing Philosophy: Lyotard and the Idea of the Exhibition .