Glöm den romantiska bilden av den lungsjuka, olyckliga fröken Södergran som isolerad i det fjärran Karelen knåpade på sina dikter, under påverkan av manliga auktoriteter: den svekfulle älskaren, Nietzsche eller Kristus. Instället lyfter "Ediths jag" fram Edith Södergran som givit 1900-talets kvinna ett nytt språk. Ebba Witt-Brattström finner hennes rötter i den livaktiga miljön i skolårens Petersburg, där också den politiska kampen mot tsaren med inslag av messianism och terrorism är viktig.
"Ediths jag" placerar Södergrans debut på tiotalets livaktiga kvinnolitterära scen i Europa med namn som Lou Salomé, Ellen Key, Zinaida Hippius, Else Lasker-Schüler och Anna Achmatova. Edith Södergrans högstämda period tolkas som ett försök att vara Nietzsche - som kvinna. I västerländsk kultur är "den sköna kvinnans död" ett älskat motiv. "Ediths jag" visar hur Södergran använder sig av det för att skapa det starka "jag" som utmärker hennes diktning.
Ebba Witt-Brattström är kvinnolitteraturforskare och docent i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet. Hon har tidigare utgivit bland annat "Moa Martinson. Skrift och drygt i trettiotalet" och "Ur könets mörker. Litteraturanalyser" samt varit svensk huvudredaktör för "Nordisk kvinnolitteraturhistoria"
Language
Swedish
Pages
348
Format
Hardcover
Publisher
Pan/Norstedt
Release
September 02, 2022
ISBN
9119714025
ISBN 13
9789119714022
Ediths jag: Edith Södergran och modernismens födelse
Glöm den romantiska bilden av den lungsjuka, olyckliga fröken Södergran som isolerad i det fjärran Karelen knåpade på sina dikter, under påverkan av manliga auktoriteter: den svekfulle älskaren, Nietzsche eller Kristus. Instället lyfter "Ediths jag" fram Edith Södergran som givit 1900-talets kvinna ett nytt språk. Ebba Witt-Brattström finner hennes rötter i den livaktiga miljön i skolårens Petersburg, där också den politiska kampen mot tsaren med inslag av messianism och terrorism är viktig.
"Ediths jag" placerar Södergrans debut på tiotalets livaktiga kvinnolitterära scen i Europa med namn som Lou Salomé, Ellen Key, Zinaida Hippius, Else Lasker-Schüler och Anna Achmatova. Edith Södergrans högstämda period tolkas som ett försök att vara Nietzsche - som kvinna. I västerländsk kultur är "den sköna kvinnans död" ett älskat motiv. "Ediths jag" visar hur Södergran använder sig av det för att skapa det starka "jag" som utmärker hennes diktning.
Ebba Witt-Brattström är kvinnolitteraturforskare och docent i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet. Hon har tidigare utgivit bland annat "Moa Martinson. Skrift och drygt i trettiotalet" och "Ur könets mörker. Litteraturanalyser" samt varit svensk huvudredaktör för "Nordisk kvinnolitteraturhistoria"